Kunskaper

1.   Lustfyllt lärande

Vår verksamhet präglas av lustfyllt lärande och utevistelse. På vår skola arbetar aktivt med utomhusaktiviteter och har naturskola varje vecka.  Där står utomhusmatlagning, promenader i skog och mark, mattematik och problemlösning i fokus. Språklig medvetenhet och fysisk aktivitet vävs in i det dagliga arbetet.

Verksamheten skall främja barnens kreativitet och upplevas som lustfylld och rolig, de ska få känna glädjen av att lyckas.

Mål: Att främja barnens kreativitet och lyckanden

Förhållningssätt

• Vi ska uppmuntra barnens försök och stötta dem i     deras intressen och verksamhet.
• Vi ska jobba möjlighetsorienterat
• Personalen ska respektera varandra och leda barnen i              deras arbete att respektera varandra.
• Vi ska aktivt följa leken och främja både fri och medveten lek.
• Vi ska ha egen lust till att läsa
• Personalen ska tillvara varje tillfälle att lära på ett      lustfyllt sätt.
• Vi ska motverka klassiska könsroller.
• Personalen ska uppmärksamma barnen på naturen    och dess kretslopp.
• Vi ska verka för att barnen har en positiv självbild.

Här belönas alla positiva egenskaper, gärningar mm i bonus poäng, som eleven sedan kan byta in mot saker som denne vill ha i bonus skåpet. Detta system har skolan vidtagit då det är lätt att fastna i gamla vanor och vara tjatiga och tappa alla bra och positiva saker som eleverna gör under en skoldag. Detta har visat sig mycket lyckat och vi kan se att nästan all negativ uppmärksamhet försvunnit och att eleverna har blivit mera medveten om sina egna handlingar.

Djurens dag är en dag som eleverna själva valt in i skolan, den dagen lär vi om olika djur. Eleverna får själva ta med ett husdjur till skolan, detta är lyckat och vi har fått se många olika sorters djur i skolan.

Nytt blandat med gammalt, så kan man beskriva vårt sätt att arbeta. Alla elever har sin egen skolbänk, i den har eleven allt material som denne behöver i skolan.
I klassrummet springer man inte och det är tyst och lugnt när eleverna arbetar, på rasterna är vi inne på fritids, i pulkabacken eller i gympasalen beroende på väder och vind. Vårt motto är att eleverna skall vara aktiva på rasterna.

All undervisning grundar sig på läroplanens Lpo 94 uppsatta mål för elever i grundskolan. Målen för varje klass, i varje ämne är noga uppdelade i trappstegsmodell så att det blir lätt att överskåda vad det är barnen ska jobba med, klara av för varje år. Uppföljning och kvalitetssäkring sker med hjälp av olika prov som dels är utprovade av skolverket, dels framtagna av kommunen (röda tråden).
En effektiv handlingsplan för att motverka mobbing finns framarbetad och har visat sig fungera utmärkt. Vår paroll på skolan är att ”Inget barn skall behöva vara rädd/må dåligt när de går till skolan”.

Arbete med andra skolor

Andra arbeten där eleverna övar sig på den sociala kontakten och sin samarbetsförmåga är i de arbeten där vi jobbar tillsammans med andra skolor. Olika projekt som ”Sagoskogen”

äventyret ”Rymden” och inspelning av en gemensam cd-skiva är exempel på sådana projekt.

F-3

Svenskundervisning

Varje morgon så arbetar vi efter cirkel modellen, alla elever sitter i en cirkel och man skickar runt en tal pinne. Den som håller i pinnen får berätta hur den mår, och vad den heter och lite annat som kanske händer i dess vardag som denne har lust att berätta. Här övas att tala i grupp men också att visa respekt för varandra. Läraren avslutar alltid samlingen.

Sedan börjar dagen med att läraren läser högt ur en bok som någon elev valt ut, eller som läraren valt till ett speciellt tema. Under tiden som läraren läser målar barnen.

F-1 har kontinuerlig språkundervisning efter Bornholmsmodellen, korta pass varje dag de är i skolan. 2:an och 3:an arbetar svenska efter en grundbok ”Glad svenska”. Återkommande inslag i svenskundervisningen är läsläxa, ”tio ord i veckan”.

Olika teman genomsyrar ofta hela terminer såsom ”Vad händer i naturen”. Genom att följa naturens skiftningar allt eftersom året går lär sig barnen mycket inte bara i biologi, utan även i

matte och svenska. Denna termin följer vi temperaturväxlingar via diagram och tabeller där barnen själva fyller i den rätta väderleken för dagen. Naturstigar ”skattjakten” med olika

uppdrag där eleverna skall leta efter kottar, barr, näver, bark, bajs mm. Skattjakten avslutas med samtal i grupp där vi diskuterar huruvida grupperna lyckats lösa uppdragen. Var det en tallkotte, eller grankotte man hittade. Ibland grillar vi korv innan vi går hem.

I engelska arbetar vi från år 1 och alla i lilla gruppen arbetar med sång, rim, ramsor, måla och klippa.

Personliga mål sätts upp varje vecka för varje elev, i alla ämnen. Detta följer eleven enkelt i sin privata målbok. Det blir då också enkelt att följa sin egen utveckling genom att gå tillbaka i målboken.

När eleverna är klara med sina mål så får de positiv belöning i form av poäng.

Andra teman

Människokroppen, forntiden, aktuella händelser, vår Jord/miljö mm.

Matte

I matematik jobbar Matteplaneten från år 1-3. Lektionerna varvas med en del praktiska moment.

4-6:an

Ansvar = belöning.

Här arbetar vi för att eleverna själva skall ta mycket ansvar, dels över sin egen veckoplanering när och var man är på rasterna att komma i tid till lektionerna, läxor osv. Men även planering

och genomförande av lektioner, hur man behandlar de mindre och ansvaret man har för varandra på en skola.

Personliga mål sätts upp varje vecka för varje elev, i alla ämnen. Detta följer eleven enkelt i sin privata målbok. Det blir då också enkelt att följa sin egen utveckling genom att gå tillbaka i målboken.

När eleverna är klara med sina mål så får de positiv belöning i form av poäng.

Matte

I 4-6:an använder vi oss utav matteborgen, den utgår bland annat ifrån de nationella provens kvar på elevernas kunskaper. Den är lätt att använda och har en bra lärarhandledning med

lite extra uppgifter om så skulle behövas. Boken ger eleverna möjligheter att vara olika varandra genom att man kan

välja olika kurser i boken, varje kapitel är indelad i två svårighetsgrader och man kan därför vara på lite olika nivå fast man räknar samma sak.

Vi använder oss utav olika prov innan vi går vidare i matteboken, två prov per mattebok. ”Denna bok använder man även på högstadiet i Ramsele, och det känns bra om barnen har haft samma innan, då vet man att de har vad som  krävs”.

Svenska

I svenska har vi arbetat ur en bok som heter Språklära, som går igenom alla ordklasser, boken finns på tre olika nivåer och har därför passat utmärkt i denna klass. Man har då kunnat ha gemensamma genomgångar med alla och att de sedan har kunnat arbeta självständigt. Denna bok bygger på mycket fritt skrivande utifrån något förslag i boken. Detta är bra och utvecklar barnens kognitiva förmåga, de får själva

tänka till och reflektera inte bara ”fylla i böcker”. Böcker som jag användes till denna är zoom svenska och läsförståelse.

Fritt skrivande är bra och detta förespråkar vi, många berättelser och dikter som vi rättar och rättar och arbetar vidare med, detta för att visa eleverna att skrivande är en process som i

princip aldrig tar slut. Att fantisera och skriva fritt utv. barns egna kreativa tänkande och skapar lust, om de bara har nycklarna till skrivningens värld.

Många skönlitterära böcker har det även blivit då vi tror att skrivprocessen utvecklas lättare om man läser skriva text, och texter skrivna på olika sätt. Alla lästa böcker finns samlade i en

pärm med bok recensioner. Dit kan då eleverna gå och läsa för att få inspiration till en bok.

Stavning och motorik träning är det tredje stora arbetet i svenskan. All text barnen skriver rättar vi tillsammans och de skall vara skrivna med snygg handstil och rätt stavade, med stor bokstav och punkt. I sexan arbetar vi med adjektiv och dess olika synonymer, för att göra berättelsen mer fyllig och lättläst.

Engelska

I engelska använder vi en bok som heter Good stuff 4-6, denne finns i olika svårighetsgrader. Denna bok ställer ganska stora krav på elevernas förmåga att försöka skriva och läsa. Men den är bra uppbyggd så att all högläsning sker i grupp alla samtidigt. I den finns både läsning, skrivningsuppgifter, höruppgifter och grammatikövningar.

Den har en bra lärarhandledning med lektionstips, förberedelser och genomgångar.

Denna bok ställer då lite krav på elevens kunskaper och vi tror att de som får arbeta med den har stor chans att utveckla ett bra engelska språk.

Våra ”jobb” utöver engelska boken är att skriva en bok o sig själv på engelska och ett familjeträd, vidare använder vi oss av korsord Till boken om sig själva får de samla material hemma och tillverka en bok med bilder och text om sig själv. Denna bok

börjar då från det att barnet kommer ut ur mammas mage. Detta var en mycket uppskattad uppgift och eleverna gjorde ett strålande jobb.

Sedan har vi även en grammatik bok som vi arbetar ut som då går igenom grammatik för hela mellanstadiet på tre olika svårighetsgrader.

So/No

Här arbetar vi i tema för att det skall bli mera struktur och tid till ämnet, här försöker vi att arbeta lika mycket praktiskt och skapande som teoretiskt. Teman som vi arbetat med under

detta läsår är; Jag temat och drog temat var det vi startade med i höstas där eleverna fick lära känna sig själva och sina kamrater. Vad står jag för och varför faller man för grupptryck, hur

är man en bra kamrat och hur behandlar man varandra. Varför tänker pojkar och flickor olika, hur tyder vi varandra. Rymden som då var ett teoretiskt projekt som slutade i ett utomhus

äventyr där eleverna fick i uppdrag att rädda världen från att bli invaderade utav utomjordingar. Kost och näringslära, detta tema hade vi i samband med en friskvårdsvecka.

Valfritt forskningsprojekt där eleverna själva har kunna valt vad man vill skriva om. Världens länder, här skapar barnen sin egen bok om världens olika hav, världsdelar och läder.

Stormaktstiden, vad som händer under 1600-talet, detta har eleverna läst om svarat på frågor och sedan satt upp en liten pjäs. Och avslutningsvis skall de göra ett mindre forskningsprojekt

om något som hände under 1600-talet. Avslutningsvis kommer vi att arbeta med växternas liv och under vårterminens sista del kommer vi att plantera frön, vara ute och kolla på olika växter i vår när natur. Vår Jord/miljö och vatten är också två stora temaarbeten som vi har gjort. I dessa har barnen arbetat praktiskt teoretiskt och även haft många studiebesök i kommunen. De olika teman som vi gjort, göres om efter tre år eftersom man har tre klasser i samma klassrum. Då blir alla erbjuden samma utbildning.

Musik

Vi har haft olika projekt små och stora där alla i hela byggnaden varit engagerade. I några av projekten har vi haft ett fint samarbete med kulturskolan i Sollefteå, denna musikal som vi då satte upp gick i en turné från Ramsele, Helgum, Näsåker och Ö-vik på olika skolor. Temat i musikalen var mobbing, och det slutade med en massa extra föreställningar.

Nu har vi ett samarbete med svenska kyrkan som lånar ut sin musikdirektör till oss, hon har musiklektionen en gång i veckan, detta hade vi även läsåret 05 och det fungerar väldigt bra

Korta pass bättre resultat

Lektionerna på skolan är schemalagd i halvtimmespass så att det inte blir för långa lektioner, barnen har då en chans att sträcka på benen eller ta en nypa luft. Fruktstund sker varje dag klockan tio ett mycket uppskattat avbrott hos eleverna. Är det bra arbetsro kan passen givetvis förlängas.

Vidare kan skoldagen förlängas för de barn som har större behov av längre raster eller för de som har svårt att koncentrera sig med många i klassrummet, vi är flexibla och ändrar efter elevens och föräldrarnas önskemål och förmåga.

Det viktigaste i vårat arbete är att föräldrarna alltid får information om vad som sker är delaktiga i allt vi gör på skolan. Vidare arbetar vi med i stora gruppen 4-6:an om hur läroplanen och timplanen ser ut och hur man ska agera om man har hög frånvaro från lektionerna. Detta gör skolan mer objektiv för barnen och de sköter skolan och vet vilka konsekvenser det kan få om man inte sköter den.

Veckobrev publiceras tillsammans med all viktig information för föräldrarna på skolans hemsida, för de föräldrar som inte har tillgång till datorn så skickas de hem i pappersform. Hemsidan uppdateras en gång i veckan och här kan föräldrarna få all information kring dess barns skola.

Motion lika med god hälsa

Minst två gånger varje termin har vi på skolan en så kallad friskvårdsvecka, detta utöver ordinarie friluftsdagar. Denna vecka blir annorlunda eftersom vi lägger mycket tid på att barnen skall få möjlighet att röra på sig. Minst en hel timme varje dag blir det, ibland heldagar med någon speciell aktivitet. Ofta handlar det om olika uteaktiviteter, slalom, åka madrass i backen, längdskidor, tipsrundor, upptäcksfärder i vårt närområde med pedagogisk matlagning ute, brännboll m.m. Oftast är alla barn (F-6) med tillsammans på aktiviteterna, men även förskolan i den mån det är möjligt. Ett inslag som varit populärt och som påverkat barnen positivt är avslappningsövningar som sker i våran fina gymnastiksal. Samtidigt har vi haft teoretiska arbeten med de äldre barnen om matens innehåll och väg genom kroppen. Vi prioriterar motion och har därför rörelse schemalagt varje dag.

I vårt kök lagas hälsosam mat av våran kocka, allt bröd bakas själv och maten lagas från grunden. Stort utbud av grönsaker och frukt serveras dagligen.

Demokrati

Här på skolan så har vi skolråd 1gång per månad. Där tar eleverna upp ev. problem, önskemål eller annat som man vill diskutera. De fattar själva beslut och håller ställningarna i dessa möten. Vidare så väljs två elever ur varje klass ut till att föra elevernas talan till styrelsen. Dessa två elever sitter då med i styrelsen första timmen och är med och fattar de beslut som skall tas, vilket i stort rör deras vardag. De får också en inblick i hur skolan fattar sina beslut och varför. Om man får ett nej på en fråga så kan man acceptera detta om man har varit med i diskussionen och hört varför och vi anser att missförstånden blir mindre, samtidigt som alla vet varför det blev som det blev. Vidare finns det många andra fördelar med att eleverna sitter med i styrelsen, och framför allt känner vi att vi skapar god demokrati för våra elever.

Verksamheten i stort

Ansvar, en grundläggande del i uppbyggandet av elevernas självförtroende.
Allt eftersom eleverna blir äldre får de mera ansvar. Eleverna i F-3 har flera lärarstyrda lektioner än eleverna i 4-6 som jobbar mycket med tema. Vidare kan vi se att genom den medvetenhet som barnen fått genom vårt poängsystem tillsammans med konsekvenstänket så har en god anda skapats på skolan och som medför att problem som tidigare funnits har försvunnit.  De kan rapportera olika olyckshändelser eller osämja till rastvakten, vattna blommor och se till att alla kommer säkert över vägen. Vidare får eleverna i 4-6:an ett större ansvar i och med att de tillsammans får möjlighet att planera och styra upp ett visst antal gymnastiklektioner för hela gruppen. Denna övning har visat sig ge eleverna stärkt självkänsla, ökad samarbetsförmåga och goda ledarskapstalanger. Eleverna i åk har högläsning för barn som är från förskolan och förskoleklassen en gång/vecka där de också ska leda barnen att göra uppgifter med dem.

Frivilliga föräldrar bildar ett skolråd som kallar alla andra föräldrar till möte med jämna mellanrum. Detta för att alla ska få lyfta frågor och komma med tips och idéer. En förälder från varje årskull sitter med i styrelsen och deltar på alla möten, där kan de då lyfta fram allas åsikter och förslag. Utöver detta skickar vi ut veckobrev hem varje fredag där det står skrivet allt som händer i verksamheten, viktiga datum och påminnelser lite feedback och respons över olika tillfällen. För vidare information så får föräldrarna mer specifik insyn i sitt barns skolsituation vid varje utvecklingssamtal, där vi tillsammans sammanställer elevens skolsituation och skriver tillsammans den individuella utvecklingsplanen. Vi föräldramöte vid varje terminsstart och om det skulle ske något speciellt kan vi kalla till ytterligare möte.

Vi har nu startat ett projekt att dokumentera barnens utvecklig i alla områden från det att dom är 1 år och inskrivs på förskolan. Med de andra barnen börjar vi där vi är idag. Då kan man lätt åskådliggöra utvecklingen hos enskilda barn, jämföra osv… Vi utgår då ifrån olika dokument och praktiska hjälpmedel som är ihop samlat material, som sammanställts till ett eget dokument, vilket vi fortfarande bearbetar. För att underlätt vårt arbete med bl.a. dokumentationen så försöker vi att utgå från samma dokument som de kommunala skolorna runt oss, detta för att det inte ska skilja mellan kommunala skolbarn och våra. Vi dokumenterar enligt samma modell och utför samma test som dem. Viss dokumentation kan dock skilja pga att vi kommit över ett bra mattetest som skall göras i åk 4, inför nationella proven i åk 5. Vi är också duktiga på att titta på andra skolors resultat (genomsnitt) för att se hur vi ligger till, vi har dock hittills legat högre. Den känns viktigt för oss att jämföra oss med t.e.x. Ramsele även om det sker muntligt per telefon med den aktuelle läraren just då, eftersom vi vill verkligen att våra barn ska ha samma chans till en bra utbildning.

Vi har ingen betygssättning, men inför utvecklingssamtal så pratar klassläraren med all annan personal på skolan för att alla ska få chans att säga sitt om varje elev. Allas röster väger lika högt eftersom man värderar och tittar på olika situationer i skolan, detta är viktigt det är inte bara är de teoretiska ämnena som skall följas utan även hur man är som kompis och klarar sociala situation mm. (se ovan.)

Våra styrkor är att det är små barngrupper, hög personaltäthet. Vi har stor möjlighet att skräddarsy en utbildning för varje barn eftersom vi har tillgång till bl.a. slöjd och gymnastik salar hela veckan alla dagar, detta är inte möjligt på kommunala skolor. Vi har dessutom personer med stor erfarenhet utav barn med speciella behov i kollegiet och kan därför göra deras vardag så lika de andra barnen som möjligt och intrigera dem i den vanliga skolan.

Vidare finns det många olika utbildningar i kollegiet och detta är bra för ett arbetslag. Vårat arbetslag är väldigt sammansvetsat och vi har arbetat fram samma syn på hur vi vill att skolan ska se ut och bedrivas vilket också stärker vår verksamhet, allt sker i vi form och alla har insyn och är delaktiga i allt, från beslut till aktivitet och enskilda problem.

Svagheter är dock att det inte finns en utbildad specialpedagog i arbetslaget, vilket vi önskar. Det resurser som man får ta del av via kommunen är alldeles för tunna, ex talped, specialped, osv… ”Det saknas som vanligt pengar till allt!” Vi har personal i kollegiet som är spec. utb. Inom tal/språk svårigheter som även är utb. i teckenkommunikation.

Vi arbetar för att göra barnen så medvetna om hur vardagen ser ut för dom och för oss, vilka regler och lagar som vi har att förhålla oss till. Vi kan därmed föra en dialog kring problemen som uppstår utifrån de kända, detta fungerar väldigt bra. När det sker saker som ex. att någon varit dum mot någon annan, så får förövaren själv vara med och bestämma hur han kan gottgöra sig mot den andra eleven samt hur han skall få tillbaka tillit från eleven och skolan igen. Tänkvärt här är att barn faktiskt är väldigt hård med sig själv, så att man får ofta vara där och styra upp så att deras egen bestraffning inte blir för hård.

Utanför detta så försöker vi arbeta på många olika pedagogiska sätt, praktiskt, teoretiskt, ute/inne, film och lek/övningar. Detta för att det ska passa alla.

Vi har många aktiviteter gemensamt med förskolan tex. är friskvårdsveckan, årlig bärplockardag, skoterutflykt osv… Där man på ett naturligt sätt utvecklar barn och vuxnas förhållningssätt. Genom att samarbeta över åldersgränser lär sig barnen att få socialkompetens och någon av de viktigaste grundstenarna i samhället, ta vara på varandra och den vardagliga miljön.

När vi pratar med barnen i grupp så använder vi oss av delningar eller rundor för att alla ska få lika stor chans att få prata, detta använder vi själva i arbetslaget och vi tycker att det fungerar bra. Vid övriga frågor som kan vara klurig att ta ställning till använder vi oss av fyrhörns övningar eller olika sketcher. Som vi sedan pratar kring.

Värdegrundsarbetet är hela tiden under uppdatering men i stort kan man beskriva det enligt följande; Här på skolan är alla människor lika mycket värda, vi har nolltolerans mot mobbing slag ord osv. Om det inträffar åtgärdar vi direkt enlig mobbingplanen. Vi arbetar för att ALLA barn och föräldrar ska känna sig trygg här och vilja vara här, oavsett kön, klasstillhörighet osv…Vi har kanske inte en plan för allt som kan inträffa i skolan men vi ar duktiga på att lösa sakerna när de inträffar. Vissa regler på skolan bestämmer personalen, därför att vi anser att det bygger på sådan som vi anser är självklart. Medan vissa frågor får barnen själva arbeta fram en lösning på.

Skolans mål är att ge skoleleverna en god utbildning och föräldrarna det stöd som kan tänkas. Samt att finnas till när föräldrarna behöver god barnomsorg.

Alla beslut som tas i arbetslaget utvärderas, detta bokas datum för, detta för att vi hela tiden skall bli bättre. Detta ske lagom tid efter ett avslutat arbete.

Man blir lätt hemmablind och det är därför mycket bra med föräldrarnas åsikter, samt att vi hela tiden kollar in andra skolor runt omkring oss, hur jobbar dom? vi står i jämförelse med andra hela tiden, vilket påverkar vårt sätt att se på våran verksamhet.

De mest angelägna frågorna för oss idag är att visa våran verksamhet så att fler föräldrar vet att vi finns och får möjlighet att placera sitt/sina barn här och därmed så säkrar vi elevantalet.

Jag anser att vi är särskilt bra på samarbete, delaktighet, tillit och ansvar.

Några saker som vi ytterligare skall utveckla är lokaler och anpassa dem ytterligare efter vår verksamhet, vilket är en ständig pågående process eftersom barngrupperna förändras från termin till termin men vi tycker att lokalernas funktion har stor betydelse för verksamhetens resultat.

Välkommen på besök till oss om ni funderar över mera!